Idéskede
1. Idé
Någon får en idé efter en initial analys av bostadsbehovet på platsen: här skulle man kunna bygga bra bostäder! Ibland är det enskilda företag, ibland är det kommunen som tar initiativet.
Den som äger byggprojektet kallas för byggherre. En del byggherrar bygger själva, andra anlitar en byggentreprenör. När huset är färdigt kan byggherren antingen sälja det till någon annan eller behålla det själv för att använda eller hyra ut. Den som äger det färdiga huset kallas för fastighetsägare.
ANSVARIG
Byggherren och kommunen
2. Markförvärv
Någon får en idé efter en initial analys av bostadsbehovet på platsen: här skulle man kunna bygga bra bostäder! Ibland är det enskilda företag, ibland är det kommunen som tar initiativet.
Den som äger byggprojektet kallas för byggherre. En del byggherrar bygger själva, andra anlitar en byggentreprenör. När huset är färdigt kan byggherren antingen sälja det till någon annan eller behålla det själv för att använda eller hyra ut. Den som äger det färdiga huset kallas för fastighetsägare.
ANSVARIG
Byggherren och kommunen
3. Förstudie
Byggherren börjar förberedelserna. Vilka personer skulle vilja bo här? Vad är viktigt för dem i deras boende? Vilka förutsättningar finns i området? Finns det planer och bestämmelser som till exempel riksintressen och strandskydd eller är området bullerutsatt. Hur ska bygget finansieras?
Många olika avdelningar inom företaget är engagerade i att ta fram underlag till besluten. Ofta tas också en underhandskontakt med tjänstemän i kommunen.
ANSVARIG
Byggherren och kommunen
4. Undersökningar
Markförhållanden och omgivningar undersöks. Hur stort hus kan man bygga? Vilka byggtekniker är möjliga? Även jordlager och berggrund bör redovisas då geotekniken är viktig i detta skede.
ANSVARIG
Byggherren
5. Idéskiss
En arkitekt anlitas för att ta fram en idéskiss. Idéskissen är ett förslag på hur huset skulle kunna se ut, hur det kan placeras och ibland också vilka funktioner som kan finnas i huset.
Idéskissen är det första steget i en lång process där arkitekten tar fram alltmer detaljerade ritningar.
ANSVARIG
Byggherren
6. Förslag till kommunen
När byggherren har bestämt ungefär vilket hus de skulle vilja bygga lämnas förslaget in till kommunen. Om det tänkta huset ryms inom detaljplanen för området kan man direkt gå vidare med projektet.
Om det inte finns någon detaljplan för området eller om förslaget inte ryms inom den existerande detaljplanen kan byggherren börja med att ansöka om ett planbesked.
ANSVARIG
Byggherren
7. Planbesked
Olika tjänstemän inom kommunen granskar förslaget och bedömer om det är lämpligt att ta fram en ny detaljplan som gör det möjligt att bygga huset. Deras granskning utmynnar i ett beslut om kommunen ska inleda ett planarbete och när planen bedöms kunna antas. Ett planbesked ska lämnas inom fyra månader och går inte att överklaga.
ANSVARIG
Kommunen
8. Beslut om planuppdrag
Kommunpolitikerna, oftast byggnadsnämnden eller kommunstyrelsen (eller ett utskott till den) ger kommunens stadsbyggnadskontor i uppdrag att starta detaljplaneprocessen genom att godkänna någon typ av beslutsunderlag (start-PM).
Stadsbyggnadskontoret är den förvaltning inom kommunen som hanterar byggfrågor. Det kan även heta stadsarkitektkontor, miljö- och byggkontor, plan- och byggkontor eller liknande.
ANSVARIG
Kommunen