Byggbranschen och corona

Pandemin kan förändra människors syn på resande

Byggbranschen och corona

Att stå tätt ihop på en överfull buss i rusningstrafik kommer kanske att vara en situation som många vill undvika, även när pandemin är över. Om detta kommer leda till efterfrågan på större vägkapacitet, utbyggnation av cykelbanenätet eller bättre möjlighet till flexibla arbetstider återstår att se.

Infrastrukturella projekt är långsiktiga och såväl planering som tillståndshantering och genomförande kräver stora tidsrymder och gedigen förankring i hela samhället, detta borgar för en stabil sektor också framöver. Därtill är behovet av att bygga ut och underhålla den befintliga infrastrukturen större än de planer som finns just nu, menar Fredrik Isaksson, chefekonom på Byggföretagen, som var med och tog fram specialrapporten Så påverkas bygg- och anläggningsbranschen av coronakrisen i början av april i år och som därefter var inblandad i författandet av konjunkturrapporten som gavs ut i maj.

– Branschen har hittills klarat sig bättre än vad man först befarade. Framförallt har bostadsbyggandet vuxit mer än vi vågade hoppas på då, och även prisutvecklingen har, lite överraskande, fortsatt uppåt. Redan i våras pekade vi på att infrastrukturella projekt i form av vägar och järnvägar skulle verka som en positiv motvikt till övriga sektorer, vilket också blivit fallet, säger han.

Viktigt att fortsätta med samhällsbyggande under pandemin

När pandemin utbröt och hela samhället tvingades ställa om för att hantera folkhälsokrisen hoppades samhällsbyggnadssektorn att de offentliga beställarna inte skulle dra tillbaka redan planerade projekt.

– Regeringens ekonomiska krispaket har bidragit till att kommunala och regionala beställare har kunnat hålla fast vid sina investeringsplaner, och det är naturligtvis mycket positivt, säger Fredrik Isaksson.

Trots att läget för branschen är bättre än de potentiella skräckscenarier som först skisserades är Fredrik Isaksson noga med att understryka att bygg- och anläggningsbranschen vanligtvis är sen i konjunktursvängningar.

– Reaktionerna på corona blev mer omedelbara i exempelvis besöksnäringen, samtidigt vet vi att många av våra medlemsföretag upplever minskad orderingång och det kan på sikt innebära problem. 

Analysföretaget WSP ställde i sin rapport frågor kring hur resenärerna trodde att de skulle agera när pandemin ebbat ut. Resultatet följer de trender som syns i städernas egna mätningar, både i Sverige och runtom i världen. De som bor i storstadsregionerna reser generellt betydligt mindre under pandemin, både när det gäller arbetsresor och privata resor.

Nya levnadsvanor, nya krav på infrastruktur?

Covid-19 har inneburit stora omställningar i sättet människor lever sina liv, både privat och professionellt. De som har möjlighet arbetar i stor utsträckning hemifrån och de som behöver ta sig till jobbet väljer oftare bort kollektivtrafiken till förmån för trafikslag där risken för virussmitta är lägre – som egen bil, cykel, elsparkcykel eller en promenad. Fredrik Isaksson menar att gränsen för privatbilism inne i city är nådd, och tror att nya transportsätt snarast kommer att fokusera på mobilitet än ägande.

– Om det kan komma ut någonting positivt ur detta så är det just att folk tvingas tänka nytt. Kanske kan insikten om att det faktiskt fungerar att jobba på distans göra att färre flyger i de fall det går lika bra att mötas digitalt. Möjligen kommer den ökade digitaliseringen på sikt att påverka efterfrågan på kontor och lokaler, säger han och tillägger:

– När pandemin är över tror jag inte att vi kommer att jobba lika mycket hemifrån som vi gör just nu. Det fungerar under en kortare period och särskilt väl för dem som redan är etablerade på sin arbetsplats och som känner sina kollegor, men för den som behöver jobba upp nya kontakter eller som nyligen har bytt jobb kan distansarbetet nog ha gjort det svårare. På sikt tror jag ändå att människor vill träffas, men insikten om att det i många fall går att jobba hemifrån öppnar nya möjligheter.

Fredrik Isaksson spår att en av de bestående förändringarna efter pandemin kan bli att fler människor söker resvägar där det inte uppstår trängsel, och att detta också kan komma att inverka på vilka infrastrukturella satsningar som görs framöver.

– Kanske leder det till ökad efterfrågan på vägvolym, bättre framkomlighet för cyklister eller ökad efterfrågan på möjlighet till flextid så att man kan undvika rusningstrafik? Det får framtiden utvisa.

Text: Nicole Kling