Coronapandemin har ökat klyftorna
Drygt ett halvår efter att WHO den 11 mars i år deklarerade covid-19 som en pandemi syns omvälvande samhällsförändringar i virusets kölvatten, inte minst beträffande hur vi använder våra hem. Efterfrågan på villor och fritidshus har ökat samtidigt som varsel på arbetsmarknaden gjort det ännu svårare för andra att alls komma in på bostadsmarknaden.
Företaget WSP gjorde i mitten av april en analys av hur bostadsmarknaden skulle komma att påverkas av covid-19. Redan då förutspåddes en djup kris, men osäkerheten kring hur långvarig den skulle bli och hur återhämtningen kunde tänkas se ut var stor.
– När vi gjorde analysen var läget som allra mest turbulent och all data som man normalt sett tittar på var extremt oviss. Redan då var varselsiffrorna rekordhöga och för att kunna bilda oss en mer djupgående uppfattning om läget fick vi studera historiska kriser, säger Linda Lövgren, senior bostadsanalytiker på WSP.
Viktigt med grönområden
Att pandemin skulle leda till beteendeförändringar i samhället, inte minst beträffande handels- och resmönster, var Linda Lövgren och hennes kollegor överens om. Vartefter rekommendationer om social distansering och införandet av olika restriktioner blev verklighet blev det allt tydligare att covid-19 också skulle påverka hur människor ser på sin boendesituation.
– När man är mer bunden till sitt hem blir grönområden allt viktigare och vi förutspådde att behovet av att ha en »egen täppa« skulle växa. Detta blev mycket riktigt fallet: efterfrågan på såväl villor som fritidshus har ökat under pandemin samtidigt som priserna på den här typen av bostad har stigit, berättar Linda Lövgren och tillägger:
– Det som var svårare att förutse, och som till viss del har förvånat oss, är att även bostadsrätts-priserna har stigit. Detta kan förklaras av att hemmets ökade betydelse lett till att fler av dem som har ekonomisk trygghet ser över hur de vill bo och renoverar mer.
En annan oväntad coronaeffekt är att kötiderna på hyresrätter har minskat. Anledningen tros vara att man inte har visningar på plats och då väljer fler av de som har långa kötider att inte tacka ja till erbjudanden.
– Producenter av nya hyresrätter gör nog klokt i att se över sina kalkyler och göra en målgrupps-analys, för vi vet att betalningsförmågan för många slog i taket redan innan pandemin. Kanske är det lättare att hitta kunder till »in fill-projekt« i redan befintliga bestånd, snarare än till stora och helt nya hyresrättsområden, tror Linda Lövgren.
Påbörjade trender skyndas på
Att bostadspriserna har stigit samtidigt som rekordmånga blivit av med jobbet ökar klyftorna mellan de som är inne på bostadsmarknaden och de som står utanför, mellan de som har trygga arbetsförhållanden och de som har blivit varslade. Vidare är den ojämna fördelningen av bostadsbeståndet problematisk eftersom det leder till att olika åldersgrupper inte bor i enlighet med sina behov.
KORT OM LINDA LÖVGREN
Linda Lövgren är senior bostadsanalytiker på WSP och har analyserat hur coronapandemin påverkar bostadssituationen i Sverige.
Karriär i korthet: Dubbel civilekonomexamen – från Linnéuniversitetet i Växjö och Johannes Kepler universität i Linz i Österrike. Har jobbat som marknadsanalytiker inom läkemedels-, media-, samt IT-branschen. Tidigare marknadsanalytiker på Bostadsförmedlingen i Stockholm.
Bostad: Villa i Bromma.
Intressen: Matlagning, trädgård, böcker och samhällsekonomi.
Världens häftigaste byggnad: Det finns så många! En av dem är
Marina Bay Sands Hotel i Singapore.
Oväntad förmåga: Jag kan tala fyra språk – svenska, engelska, tyska och franska.
– Många äldre bor väldigt stort, ofta i villor, medan många barnfamiljer som skulle behöva mer boyta har svårt att ta sig in på villamarknaden. De unga har svårt att överhuvudtaget få tag i en bostad, säger Linda Lövgren och utvecklar sitt resonemang:
– Äldres boendemarknad behöver underlättas med fler alternativ och färre inlåsningsmekanismer för att få igång flyttkedjorna och på så sätt förbättra också andra gruppers möjligheter till ett adekvat boende. Politiskt kan man hoppas att kreditrestriktionerna för privatpersoner lättas permanent, bortom den tillfälliga amorteringsfriheten.
Vidare har effekterna av covid-19 skyndat på några av de bostadstrender som redan var på gång. Exempelvis har den öppna planlösningen fått sig ännu en törn – att allt fler arbetar hemifrån har ytterligare underbyggt behovet av ett eget krypin med möjlighet att stänga en dörr om hemmakontoret.
Vilka de långsiktiga effekterna av pandemin kommer att bli är svårt att sia om, men Linda Lövgren hoppas att samhället som helhet tar med sig lärdomar om såväl vikten av krisberedskap som medvetenhet om klimathotet.
– Jag hoppas på smartare strategier kring onödiga affärsresor och att de utökade möjligheterna att arbeta hemifrån kan leda till mer inkludering, där digitala lösningar gör det lättare att mötas med människor över hela landet. Vem vet, kanske kan pandemin leda till en återuppväckelse av landsbygden med mindre storstadscentrering som följd?
Text: Nicole Kling