ROT-PRISET

Gröna värden och rekordmånga besökare

ROT-PRISET

Renoveringen av Nationalmuseum var en av de största omdaningarna av ett statligt byggnadsminne i modern tid och det lyckade projektet resulterade i att de tog hem ROT-priset 2019. Ett av de högst prioriterade målen var att renovera hållbart och att skapa ett miljövänligt museum.

Det första året efter renoveringen har museet slagit besöksrekord – över en miljon besökare – vilket är mer än dubbelt så många som tidigare år. Målet att Nationalmuseum ska ha en minskad energiförbrukning trots högre klimatkrav och mer klimatiserad yta uppfylls än så länge, men att kalibrera systemet efter hur muséet faktiskt används är ett arbete som fortfarande pågår.

Takkonstruktionen flygs på plats. Foto: Melker Dahlstrand

Cecilia Brännvall är projektchef på Statens fastighetsverk och var projektledare för renoveringen av Nationalmuseum. Hon minns särskilt medarbetarnas oförtrutna engagemang och den starka sammanhållning som präglade projektet.

– Fördelen med renoveringen av Nationalmuseum var att många av de som jobbade med projektet aktivt hade sökt sig hit. Det fanns en stor lojalitet och dedikation i arbetsgruppen och folk tänjde på sina egna gränser för att klara alla mål – folk satt hemma i sina garage och tillverkade prototyper för olika lösningar! För mig som projektledare blev det viktigt att sätta tydliga ramar för arbetet och exempelvis inte mejla eller ringa utanför kontorstid, säger Cecilia Brännvall.

Mässingstängerna gör paradtrappan säker och harmoniserar med den ursprungliga stilen. Foto: Nicole Kling

Bäddat för överraskningar

Renoveringen av Nationalmuseum var både tekniskt komplext och tidsmässigt pressat, vilket ställde höga krav på förmågan att lösa oförutsedda problem.

– Att renovera ett statligt byggnadsminne är speciellt eftersom man har en sådan respekt inför byggnaden och inför dem som en gång ritade och uppförde den ursprungliga fastigheten. Det är utmanande, spännande och roligt, eftersom man inte i förväg vet vilka de specifika svårigheterna kommer att vara, säger Cecilia Brännvall och fortsätter:

– I detta fall hade vi jättefina ritningar från uppförandet, men eftersom det pågick under cirka 15 års tid hann det förstås hända saker på vägen. Vi var konstant tvungna att förhålla oss till och ändra projekteringen efter verkligheten, som exempel kan nämnas teknikrummet under golvet i ljusgårdarna där det visade sig att grundmuren från fasaden kragade ut cirka tre decimeter mer runt hela rummet än vad konstruktören hade räknat med.

Beprövad teknik, innovativa lösningar

De flesta discipliner som var involverade i projektet uttryckte att de hade slagit sina egna hantverksrekord, i form av exempelvis rekordstora hisskonstruktioner och formsättningar av trappor. För Statens fastighetsverk var det viktigt att alla metoder och material var välbeprövade och för arkitekterna var det viktigt att tekniken var dold.

Dold teknik med integrerad ventilation och sprinkler i takrosett. Foto: Nicole Kling

– Även om vi använde etablerad teknik rymde renoveringen en hel del innovativa lösningar. Ventilationen och sprinklersystemet integrerades i takrosetterna och tunna räckesståndare i mässing gjorde att paradtrappan klarade säkerhetskraven, berättar Cecilia Brännvall och konstaterar att det nya glastaket förstås är kronan på verket och ett av få moderna tillägg till fastigheten:

– Vi har utgått från en akustisk modell där vinklarna på taket splittrar och fördelar ljudet på ett sätt så att det blir en behaglig inomhusmiljö. Dessutom är det jättevackert och skapar dramatiska skuggspel på väggarna.

KORT OM CECILIA BRÄNNVALL

Karriär i korthet: Utbildad civilingenjör vid KTH, tidigare anställd på Erfator, projektledare på Statens fastighetsverk sedan 2005.
Bostad: Lägenhet vid Fridhemsplan.
Intressen: Ridning, yoga, läsa böcker och att umgås med familjen.
Världens häftigaste byggnad: Stockholms stadshus eller någon av de riktigt gamla katedralerna på kontinenten.
Oväntad förmåga: Handarbete, jag kan brodera i 3D!

ROT kräver kreativitet

För Nationalmuseum var det viktigt att utmärka sig som ett »grönt museum« och därför blev ett av projektmålen att renovera hållbart. Procentandelen byggavfall som lades på deponi minimerades till 0,3 procent.

– Hållbarhet inom ROT är viktigt eftersom det inte är rimligt att alltid bygga nytt. Råvaror och mark är bristvaror, vi behöver ta hand om de byggnader som redan finns och hushålla med de resurser som vi redan har tagit i anspråk. Det är ju det som är hela livet: vi, liksom våra byggnader, har en historia som vi behöver förhålla oss till, säger Cecilia Brännvall.

Cecilia Brännvall spår att återbruk kommer att vara en än mer självklar del av framtidens ROT-sektor och att samordningen av byggmaterial som kan användas på nytt kommer att förbättras avsevärt.

– Jag tror att allt material kommer att tas tillvara på ett eller annat sätt och att deponi kommer att vara ett undantag. Framtidens byggande kommer att handla om att anpassa moderna krav till befintliga förutsättningar, det blir en ny sorts problemlösning som jag hoppas föder innovationer. Den befintliga miljön bör ses som en möjlighet snarare än ett hinder, slår hon fast.

FAKTA NATIONALMUSEUM

Nationalmuseum är Sveriges största och ett av Europas äldsta konstmuseum. Samlingarna består av måleri, skulptur, designföremål och konst från 1500-talet till nutid. Museet är beläget på Blasieholmen i Stockholm, i en byggnad som ritades för ändamålet av den tyske arkitekten Friedrich August Stüler. Byggnaden stod färdig 1866 men museets historia är äldre än så och går tillbaka till 28 juni 1792 då Konglig Museum instiftades.

Foto: Åke E:son Lindman

Text: Nicole Kling