Helena Sundén är generalsekreterare på Institutet för mutor (IMM). Foto: Nicole Kling
Helena Sundén är generalsekreterare på Institutet för mutor (IMM). Foto: Nicole Kling

Helena Sundén: Korruption äter förtroende

Byggbranschen nämns ofta som en högriskbransch vad gäller korruption. Helena Sundén är generalsekreterare på Institutet mot mutor och ser det som sitt kall att öka transparensen i samhället.

Sverige räknas som ett av världens minst korrupta länder, ändå kostar korruptionen och svartarbetet i landet cirka 10 000 kronor per person och år. På Institutet mot mutor (IMM) ser man det som sitt yttersta uppdrag att minska gråzonerna och därmed bidra till ett mer transparent samhälle.

– Till skillnad från länder där korruption är mer utbrett, har vi i Sverige en fungerande offentlig sektor där systemet inte bygger på att vi ger mutor. Här handlar det mer om »sofistikerade« metoder, där tjänster och gentjänster, jäv och intressekonflikter utgör problemet, förklarar Helena Sundén.

Byggbranschen brukar nämnas som en riskbransch för korruption, vilket har fått Sveriges Byggindustrier att engagera sig i IMM. Helena Sundén är noga med att påpeka att byggbranschen inte är unik, men att det här finns strukturer som kan inbjuda till ljusskygga initiativ: exempelvis att besluten fattas långt ifrån dem som har skrivit regelverken, decentraliserad makt och korta beslutsvägar.

Tydliga regler underlättar

Korruptionen i byggbranschen tar sig olika uttryck. Det kan handla om irrelevanta kostnader som bokförs inom ett projekt, felaktig tidrapportering för konsulter och så kallad vänskapskorruption. Den sistnämnda handlar om att missbruka ett förtroende för egen vinning – ett entreprenadkontrakt i utbyte mot ett nytt tak på upphandlarens sommarstuga, till exempel.

– Vi jobbar aktivt med beställare, byggherrar, byggföretag och Sveriges Byggindustrier för att ta fram information om vad som är tillåtet inom branschen. Under 2015 hoppas vi kunna gå ut med en samlad bild av vad lunchen får kosta, om det är okej att gå på den där hockeymatchen och om resan till fjällen verkligen är att rekommendera. Vi vill helt enkelt underlätta för folk att arbeta med varandra.

IMM förvaltar näringslivskoden som reglerar hur olika aktörer bör förhålla sig till varandra. Gränsen för korruption är beroende av omständigheterna, vilka aktörerna och syftet är.

– Korruption äter förtroende och slår hårdast mot dem som har det svårast. Faran är att om vi tappar tilltro till systemet så skadar det demokratin och i förlängningen svenska företags möjligheter att göra affärer internationellt, säger Helena Sundén.

Liten risk att åka fast

Enligt polisens statistik inkom 117 korruptionsärenden under 2014, vilket indikerar ett mycket stort mörkertal och låg risk för att bli påkommen. Systemet bygger på att det är en fysisk person som döms för brottet och straffskalan spänner mellan dagsböter och fängelse i upp till sex år.

– Korruption i Sverige rör sig ofta om förhållandevis små belopp. Det är lätt att tappa gränsen mellan vänskaps- och affärsrelationer och skrämmande nog uppfattar många som åker dit för korruption inte att de har gjort något fel, säger Helena Sundén.

Korruption är som virus

Trots landets relativt låga grad av korruption är det viktigt att arbeta aktivt mot den. Den svenska förtroendekulturen har tagit lång tid att bygga upp och oegentligheter naggar tryggheten i kanten.

– Företagsledningar har ett ansvar att backa från sina vinstkrav och prioritera att allt går rätt till. När korruption kommer in i en verksamhet är den som ett smittsamt virus, den sprider sig snabbt och angriper alla delar. Hela organisationen måste ha samma regelverk och de anställda måste förstå varför det är viktigt att leva efter bestämmelserna.

Sverige räknas som ett av världens minst korrupta länder, ändå kostar korruption och svartarbete cirka 10 000 kronor per person och år

Källa: Rapport från 2013 av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. 

Intervjun med Helena Sundén finns även publicerad i Stockholms Byggmästareförenings tidning Byggbiz 2/2015.

Publicerad: 31 mar 2015 Byggbiz Sund byggbransch